tisdag 24 februari 2009

Oscarsgalan har förvirrat mig

för jag har varit så säker på att jag läst boken bakom filmen Benjamin Buttons otroliga liv men när namnet F Scott Fitzgerald nämns under prisutdelningen känner jag att något inte stämmer. För jag har inte läst något av Fitzgerald och alltså inte heller den kortroman filmen baseras på. Däremot har jag läst en roman skriven av Andrew Sean Greer med titeln Max Tivolis bekännelser som Brombergs förlag beskriver så här:

»Vi är alla någons stora kärlek.« Så inleder Max Tivoli sina bekännelser. Bekännelser om stor kärlek, död, vänskap och svek.När Max Tivoli föds 1871 i San Francisco är det med en gammal mans utseende. Ett barn i en gammal mans kropp. Han växer upp och mognar som alla andra barn, men hans fysiska utveckling går baklänges och utseendemässigt blir han yngre och yngre. Redan som liten präntas det in i honom: var den de tror du är. Utöver familjen är det bara vännen Hughie som känner till hans hemlighet. Alice, grannflickan som Max förälskar sig i, ser förstås Max som en gammal man.Max och Alice skiljs åt men möts igen ett antal år senare. Max har nu ett helt annat utseende, och Alice känner inte igenom honom. Han ser sin chans på nytt. Priset för Alices kärlek är emellertid högt. Även om han hela sitt liv tvingats förställa sig och låtsas vara någon annan måste han nu även klippa banden till dem som kände Max Tivoli ...

Kanske inte så konstigt att jag associerat till den boken, läst runt 2004, när jag hört om filmen? Eller?

3 kommentarer:

  1. Jag har hela tiden associerat filmen med Baklängslivet av Per Nilsson :)

    SvaraRadera
  2. Tänkte också på Per Nilsson.. verkar vara ett itne alltför originellt tema trots allt.:)

    SvaraRadera
  3. Nej, idén verkar inte så originell. Men jag trodde på riktigt allvar att filmen var baserad på något helt annat... Undrar vem som var först med temat - och hur de olika författarna löst det hela?

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!