tisdag 13 oktober 2009

Pacing in Vaudeville av Örjan Andersson

Det här inlägget borde inte skrivas, men det är kanske typiskt mig att vilja sätta ord även på det ordlösa, för att minnas det bättre. Kanske handlar det också om att jag är otränad på att bara ta in det jag ser. För det är inte ofta jag ser på dans. Men dans, mina vänner, dans bjöd Gävle teater på igår.

Scenen är sparsmakad, ljuset till en början kallt. Det kontrollerade möter det okontrollerade (inte i betydelsen okoreograferade). Symmetri möter asymmetri. Scenen är rörlig men byggstenarna på den flyttas enligt bestämda mönster för att senare återställas.

Fem personer finns på scengolvet. Tre är med varandra i flöde och ibland i nära kontakt i figurationer som får mig att vilja ropa efter mer. Tänk vad människan kan gör med sin kropp! Två figurer är utanför - den ena avvaktande men ändå med de andra, kavajnissen med tyllkjol, står till större delen, helt utanför. Han testar statiska poser och flyttar byggbitar men det är när han kliver ur sina cirklar och släpper kontrollen för att interagera något med de andra som det blir riktigt intressant. För det är i mötet det sker, där finns ömsint närhet. Förvandlas det karga landskapet till mjuka vidder. Blir figurerna mjuka kärlekskrigare. Kontrasterna behöver varandra för att framträda. Vi behöver ordning för att rama in våra liv, men oordningen för att skapa nytt, kreera. Det är en kontrasternas dans, en bild av livet.

Turnéplan finns här. Studera den noga - gå och se!

3 kommentarer:

  1. Det är så härligt, för vi har Dansnät Jönköping. Och de har så många fantastiska uppvisningar. Har nu sett massor av dans sen 2003. Fortfarande "förstår" jag inte alltid vad innebörden är, men det gör oftast ingenting. Det är bara fantastiskt att låta sig njuta av rörelsen. Det enda jag kan reagera mot är musiken som ofta är väldigt hög o inte så njutfull.... Örjan Andersson har jag sett tidigare och ser fram mot veckans föreställning =¤)

    SvaraRadera
  2. Vad läckert med modern dans! Du beskriver den väldigt bra; jag kunde se scenerna för mig, men jag kan också tänka mig att den är helt annorlunda än vad jag tänkte. Jag blir riktigt nyfiken! Tack för recensionen.

    SvaraRadera
  3. Så trevligt med ett "eget" dansnät! Hoppas du gillar föreställningen du med, Ewa! Jag har ju inte så mycket att jämföra med, än... För det här med dans gav verkligen mersmak - det här vill jag se: http://gavleteater.se/index.php/repertoar/14-repertoar/36-cas-public-diary.html (kommer också till Jönköping, förstås)

    Ja, troligen ser scenerna helt annorlunda ut än den bild jag ger, Jenny ;-) Roligt ändå lyckas förmedla något slags skriven dans. Just Pacing.. tror jag är på väg mot Stockholm.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!