Det känns trist men Blue och jag kommer aldrig att bli vänner. Att läsa ut hyllade Fördjupade studier i katastroffysik gjorde mig inte till en omvänd skeptiker - boken tilltalar mig helt enkelt inte. Jag är inte riktigt ensam om att tycka så, det finns röster som bryter igenom hyllningskören med ett kraxande. En recensent i Sydsvenskan fångar mina tankar bra och hans ord får bli nästan mina. Kan inte hålla med om att det är en "utpräglad glamourroman" (som tur är).
Det var förresten länge sedan jag skummade och hoppade över så mycket i en bok. Författaren tröttade fullständigt ut mig och det var riktigt skönt att slå igen pärmarna för sista gången. Intressant är att författaren planerat boken som en ungdomsroman. Undrar vilka hon lyckats fånga? Tur för henne att boken hittade en annan målgrupp än den tänkta.
Naturligtvis undrar jag över mitt eget beteende, det vill säga att fortsätta läsa något jag inte grips av. Och ändå händer det alltmer sällan att jag fullföljer dåliga böcker... Men vid läsning av en hyllad roman, som inte i starten drabbar mig som förväntat infinner sig förstås frågan - när vänder det och blir fantastisk litteratur? Den här gången kom det tyvärr inte någon vändning.
Tack för att du bidrar med ett annat perspektiv!
SvaraRaderaUtifrån de första beskrivningarna jag läste av den här blev jag nyfiken och trodde jag skulle gilla den, men sedan har jag börjat tvivla, av någon anledning jag inte kan sätta fingret på.
Ska bli spännande att läsa artikeln. :-)
Spectatia: Hoppas inte läsupplevelsen blir förgrumlad ;-)
SvaraRadera