tisdag 3 juli 2012

Byte av man

Jag trodde att jag skulle tillbringa sommaren i sällskap med någon av Tom Ripley, Leopold Bloom eller Hans Castrop istället kommer jag att göra det tillsammans med

stjärnan Jonas Wergeland.
Jag läser för andra gången den första delen i Jan Kjærstads trilogi. Förra gången, för en så där 10 år sedan, föll den mig inte i smaken. Men nu har kärlek uppstått och jag läser begärligt.



Jonas Wergeland är kanske årets Johannes Krilon?

9 kommentarer:

  1. JA, okay, vi kan dela honom systerligt. Och jag tror faktiskt inte att vi blir mördade.

    Lena

    SvaraRadera
  2. Tack Lena för generositeten :) (och jag hoppas vi klarar oss..)

    SvaraRadera
  3. Han är en intressant man! Och mycket åtrådd av så många kvinnor, verkade det som från böckerna... Jag tyckte väldigt om dem när jag läste dem, så jag hoppas du också gör det nu!

    SvaraRadera
  4. Ombyte förnöjer, eller hur? Jag själv kan sällan hålla mig till en enda...

    SvaraRadera
  5. För några år sedan gick jag en kurs där jag träffade på Stewe Claeson som menade att Norge och Italien är de länder i Europa som kommer inom några år utmärka sig för spännande och god litteratur. Nu förstår jag verkligen vad han menade.
    Kjærstad har jag inte läst... än = ) Litteraturen tar som väl är aldrig slut, den är lika oändlig som rymden.

    SvaraRadera
  6. Ja, Stewe Claeson verkar ha haft rätt! De norska lyser och de italienska verkar på frammarsch på svenska.. Kul!

    Och ja litteraturen, och de litterära männen (och kvinnorna) tar aldrig slut.. och tur är det!

    SvaraRadera
  7. Superkul att du tar upp Kjaerstad igen:) Och våra läsbanor går varandra nära nu; när jag igår skulle välja ny bok efter att ha läst ut- den fullkomligt lysande!!- De obotliga optimisternas klubb, ja, vad stod jag och höll i då...jo, del 2 i nämnda trilogi:D Efter att ha velat lite bidde det dock inte den som fick följa med mig nu, utan den gula boken som jag väntat tillräckligt länge på att läsa; jag bara måste beta av del 4 nu- ja, av knausgård såklart:) Får se om våra läsuppleveler av denna går hand i hand eller ej..!

    SvaraRadera
  8. Säger du det - det är länge sedan jag läste om John Wergeland men jag minns inte att jag gillade honom. Boken är dock mycket bra. Kanske värd en ny bekantskap?

    SvaraRadera
  9. En av de överraskande tankarna i trilogin är när vi läsare får ana att om Jonas hade vågat läsa ut romanen "Mot fyren" av Virginia Woolf, då hade kanske inte Margarete behövt dö.

    Urscenen (tror jag) i trilogin är väl skildringen barndomens eldsvåda i skogen. Skulddiskussionen. Leonards kärlekshandling.

    Härligt att du också älskar trilogin, Hermia!

    Lena Kjersén Edman

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!