söndag 14 november 2010

Söndag i sängen

Så där. Nu är jag hemma igen efter en intensiv arbetsresa i nordisk/rysk miljö. Språkförvirringen har varit stor och underhållande, presentationer har hållits och det har pratats böcker, gator har flanerats i jakt på "det riktiga" Kaliningrad.

Under ditresan avslutade jag läsningen av Maskeblomstfamilien av Lars Saabye Christensen, den ska jag återkomma till här för det var en verkligt storartad läsupplevelse som satt många spår.

Denna dag ägnar jag åt att pussa på maken och dricka te men också åt att läsa
Halvbrodern av nyss nämnda författare, vinnare av Nordiska Rådets litteraturpris år 2002. Jag har vägt den i min hand sedan dess, 2002, men nu är det dags. Den ska bli läst! Det kommer dock att ta sin tid för det är en riktig tegelsten.

Och så läser jag nog en och annan bokblogg, tar igen en eller annan diskussion. Och så lyssnar jag på några norska bokbloggare som medverkar i ett program på NRK. Särskilt trevligt få höra Janke som jag följt ett längre tag! Kjempefint!

7 kommentarer:

  1. Då har du en härlig läsupplevelse att se fram emot med Halvbrodern

    SvaraRadera
  2. Välkommen hem! Jag tycker fortfarande att det låter spännande med Kaliningrad. Så nära oss och säkert så annorlunda. Hoppas Halvbroren är bra, den vill jag också läsa någon gång.

    SvaraRadera
  3. Så hyggelig! Både at du leser Halvbroren (som jeg ikke har lest) og at du har hørt radioprogrammet!

    SvaraRadera
  4. Ja, det här är bra! Precis som de andra romanerna jag läst av författaren. Jag sugs direkt in i texten, in i historien. Är så fascinerad av författarskapet! Tjatade nog närapå ihjäl den norska kollega jag träffade på jobbresan om hur mycket jag tycker om Christensen och andra norska författare. Fick också lära mig uttalet av Saabye, [Såby] inte [Säby] som jag trodde.

    Jenny B - Kaliningrad är fascinerande och det kändes speciellt att komma tillbaka dit. Mellan resorna läste jag Anna Lena Lauréns bok som heter något i stil med Ryssarna måste vara tokiga. Hon gör många vardagsiaaktagelser som jag efter mitt korta besök kände igen och fick satta i ett sammanhang. Det var en hel del bitar som föll på plats vid återbesöket, både om hur invånarna lever sina liv och om varför ryska bibliotek ser ut som de gör. Häpnade när jag fick veta att biblotekarielönen under sovjettiden sattes i relation till hur stor bibliotekets samling var. Ju större samling desto mer i lön. Det gav en lite annan förståelse för varför det är överfullt i hyllorna med ganska föråldrad litteratur.
    Kaliningrad är kanske extra speciellt med bakgrunden som Königsberg och genom att de varit och till viss del fortfarande är så isolerade.

    SvaraRadera
  5. Jag minns att jag absolut sträckläste halvbrodern - den var fylld av allvar, fantasterier och humor. Och skön tidsanda...

    SvaraRadera
  6. Men har du varit i Kaliningrad igen(!) Kunde du se några förändringar jämfört med förra gången?

    SvaraRadera
  7. Joanna: Nu skulle det vara skönt med semester just för att få sträckläsa. Kom av mig lite efter helgen..

    Snowflake: Ja, det blev en till sväng dit. Inga förändringar kanske men jag såg lite mer av staden - besökte den stora vita kyrkan vid huvudtorget, var till en marknad med allt från kött och torkad frukt till kläder bl a.

    Mest ökades förståelsen för varför det ser ut som det gör. Jag hade hunnit läsa på lite mellan gångerna och såg vissa saker på ett nytt sätt.

    Intressant, fascinerande stad...

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!