måndag 7 juli 2008

Kartor för vilsna älskande

Efter fyra försök att skriva om Kartor för vilsna älskande av Nadeem Aslam ger jag upp. Enda tänkbara sättet att besrkiva den tycks vara i punktform:

  • Stark roman
  • Trots mord ingen deckare
  • Kulurella motsättningar mellan olika grupper av människor
  • Kulturella motsättningar inom familjer
  • Tro på djinner
  • Bokstavstro på koranen
  • Obegripliga och obeskrivligt hårda krav på kvinnor
  • Besatthet av islam
  • Hopplöshet - inte ens små smala vägar till förståelse och möjlig samvaro mellan gränser skönjes
  • Konflikter mellan generationer
  • Otrohet
  • Poetiskt språk
  • Dubbelmoral en masse
  • Pojkar mer värda en flickor
  • Svårigheten att leva i nytt land med nytt språk
- Vad vill författaren?

  • Skriva en bra historia?
  • Öka misstänksamheten mot muslimer?
  • Skildra de värsta tolkningarna av islam?
  • Visa på omöjligheter i att mötas?
  • Skapa förståelse för utanförskap?
  • Beröra?

Det är kanske fram förallt att jag inte kommer underfund med författarens intentioner som gör att jag har svårt att handskas med det jag läst. Jag gillar det. Jag greps av det lästa. Men vad innebär det jag läst? Vad gör det med min bild av islam? Det är inte en bok att generalisera av det är jag övertygad om men kan verkligen så mycket, så galet drabba så få människor? Är det så här eller författaren tagit sig friheten att överdriva för att öka spänningen, upprördheten? Du som läst den - vad tror du? Finns någon läsning av romanen som jag inte upptäckt? Är jag för politiskt korrekt för att direkt vilja svälja det jag läser?

5 kommentarer:

  1. Och jag som inte ens orkade läsa ut "Kartor...", tror jag gav upp efter ungefär en tredjedel. Det var inget som fängslade mig, kändes bara trögläst.

    SvaraRadera
  2. Det här var en bok som väckte motstridiga känslor hos mig.En typisk bok som jag tyckte att jag "borde" fängslas av, men som mest gjorde mig deprimerad. Personerna verkade alla så fångna i sina roller, de grep aldrig riktigt tag i mig. Över hela berättelen denna poetiska, smärtsamma melankoliska slöja, ja vad kan jag säga...Men jag är ändå glad över att jag har läst den.Eller är jag stolt?

    SvaraRadera
  3. Ojoj, jag har funderat över den här boken ett bra tag nu... och efter detta funderar jag ännu mer. Ska man läsa alltså, eller ska man låta bli?

    SvaraRadera
  4. Håller med Ann - det är motstridiga känslor men jag är också typ glad över att ha läst den. Upplevde den på andra läsningsförsöket inte som trögläst, dock. Det skulle vara intressant att höra vad du, Lisa tycker också..men boken kanske inte ska ligga överst i läshögen?!

    SvaraRadera
  5. Nej precis, just nu finns det nog alltför många av de olästa som lockar ännu mer. Men en dag ska jag ta mig an "Kartor...", för det kan ju faktiskt visa sig vara riktigt givande även om man inte vet vad man känner efter läsningen.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!