I 56 korta texter, betraktelser, berättar Niroz Malek direkt ifrån Aleppo i Syrien. Han som valt att inte gå i exil lever med döden tätt inpå, ibland med döden som en verklig skugga. Livet är osäkert, vapnen osäkrade, och tillvaron både vardaglig och absurd. För bokens jag växer dröm (mardröm) och liv samman, verkligheten är precis så nyckfull overkligt surrealistisk som drömmens värld är. Och samtidigt så brutalt konkret.
Knappt hade han klivit över tröskeln förrän en kula avfyrad på långt håll klöv luften och träffade honom i pannan.Det här är obehaglig, stark och helt nödvändig läsning. Läsning för oss som lever i ett skyddat hörn av världen, där missiler inte regnar från himlen och människor inte lemlästas på gator eller förhörs eller sätts i häkte utan grund ofta med inslag av tortyr. Där mardrömmen inte går att vakna upp ur.
Det kan tyckas korkat att inte lämna. Samtidigt finns det något hoppfullt i det, att hjärtat klappar så starkt för det egna landet, den egna identiteten och att framtidstron vilar i det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!