Historien om Quiet Dell

Jayne Anne Phillips Historien om Quiet Dell var ju riktigt riktigt bra!

Författaren utgår i sin roman från ett äkta mordfall, som skedde 1931, där Asta Eicher och hennes tre barn hittas nedgrävda i en trädgård. Phillips berättar historien om händelserna som ledde fram dig. Om hur Asta i både längtan och desperation söker en ny man efter att barnens far gått bort och gör ett livsval som också innebär slutet på hennes och familjens liv. Men innan läsaren kommit så långt i historien har man fått lära känna både Asta och hennes tre barn, särskilt den sensibla och kreativa Annabel.

Sedan följer berättelsen det som händer sen med den unga journalisten Emily, som är en av få fiktiva figurer i romanen, och hennes jakt på sanningen i centrum. Hon är en komplex person som agerar med stort hjärta, hon är också en kvinna som männen pjåskar alldeles onödigt mycket med. Jag som brukar hålla distans till romanfigurerna när jag läser blir riktigt förtjust i Emily. Till sin hjälp har hon kollegan Eric - relationen mellan dem, helt baserad på vänskap, är riktigt fint skildrad.  Oväntat nog finner jag också att den här mörka romanen innehåller både passion och sensualitet, snyggt invävda i berättelsen.


Detta är alltså en roman om några riktigt hemska mordfall, men det är ingen deckare. Fint balanserar Phillips sin historia, vävd ihop av faktiska dokument och bilder som ger extra styrka och närvaro åt texten. Det är en bit kvinnohistoria där kvinnas möjligheter eller brist på sådana bildar ett tema, likaså det att välja sitt (kärleks)liv på sina egna villkor.


Ja, det här var starkt och fint att läsa.


Som Anna skriver i sin kommentar här nedanför så gör hon och jag en ganska lika läsning av texten. Läs mer än gärna vad Anna tycker!