måndag 23 november 2009

Måndagspoesi

Helgens ommålning av sovrummet gav upphov till idé, därför har letandet efter lämlig text som kan motsvara de kreativa tankarna inletts. Vilka ord vill just vi somna och vakna till?

I letandet hittar jag lyrik skriven av Michelangelo som för mig är (bild)konstnär men inte poet. Men efter sig lämnade han 300 dikter skrivna i sonett- eller madrigalform. Flera av hans texter är skrivna till den hett åtrådde Tommaso som Michelangelo dock aldrig verkade få omfamna. Tommaso är den som, enligt förordet skrivet av Sverker Åström som också översatt dikterna, vakar vid konstnärens dödsbädd.

Dikten här nedan skulle nästan kunna användas som julklappsvers:

55
"Fast nog så dyrt så har jag köpt dig något,
vad det nu än är, som doftar mycket gott.
Själv hittar jag rätt ofta vägen efter lukten.
Var du än är och var jag själv än är,
så vet jag säkert var du är.
Och om du gömmer dig så var förlåten,
för vart du går, om du har detta på dig,
så finner jag dig om jag så var blind."

Michelangelo skänker med denna dikt sin unge älskade en parfymflaska. Dikten tycks vara mer lättsam än övriga texter i den fina boken.

72
"Om hjärtat talar genom ögonen,
då finns ej bättre sätt att uppenbara
min kärleks glöd. Det räcker, hoppas jag,
för att beveka dig, min käre vän.

Kanske din själ, mer skarpsynt än jag trott,
har sett den heta låga som förtär mig
och därför visar mig barmhärtighet,
som nåden flöder över den som ber.

Ja, lycklig är den dag då detta sker.
Låt timmarna och tiden då stå stilla
och solen stanna i sin gamla bana.

Då får jag, älskade och ljuve vän,
för evigt sluta dig i mina armar
och smeka dina skuldror och ditt bröst."

Fast egentligen har jag ganska svårt för kärlesklyrik, inte att förstå men att ta till mig, tycka om. Kanske för att orden ofta känns tyngda av tradition, av hjärta och smärta, av smetig älsklighet. Men så ibland uppstår mötet med mer nyskapande dikter och orden om kärlek får en helt ny dräkt. Som lyrikläsare är jag mer lagd åt hållet Men hur små poeter finns det egentligen med mer lek och överraskande vändningar.Men att tillsammans med Michelangelo ta ett kliv tillbaka i tiden kan nog ändå vara ganska njutbart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!