Nåja. Jag har i alla fall läst Farligt att förtära (1950) som är nummer två i ordningen. Litteraturvetaren Puck vikarierar på Stockholms Stadsläroverk där även fästmannen Einar jobbar. Det är strax sommaravslutning och digra examensprov väntar de äldsta gymnasisterna. Väntar gör också den traditionsenliga teaterföreställning som eleverna sätter upp, verket är nyskrivet av ingen mindre än Einar.
Äntligen blir det dags för föreställning när så plötsligt den kvinnliga huvudrollsinnehavaren faller död ner! Förgiftad av cyankalium och champagne som ju var en farlig kombination redan hos Agatha Christie. Den döda visar sig bara vara början på en obehaglig härva av mord och misstänkta. Flera i den lilla kretsen runt teateruppsättningen och skolan har så väl motiv som tillfälle, till och med Einar. Som tur är kliver Christer Wijk in på scenen.
Min bild av Lang är att hon skriver snälla, rätt mesiga pusseldeckare, men de är ju faktiskt något mer. Lang skildrar ju faktiskt rätt makabra dödsfall. Men ännu mer spännande är att hon inte drar sig för att berätta om människans mörka innersta, om drifter och hemliga önskningar med lite så där småerotiskt underbubbel.
Den här 50-tals- och bittermandeldoftande världen var underhållande att vistas i. Nu längtar jag efter nästa bok.
Å, så himla kul att läsa din recension! Jag som inte har öppnat en Maria Lang bok (nåja, men nästan) men nu de senaste veckorna har fått för mig att jag vill läsa dem. Den här har jag INTE läst än och jag är glad att du inte skrev för avslöjande. Så kul att det inte bara är jag som har snöat in på dem!
SvaraRaderaMen jag tycker du har lite fel på EN punkt: böckerna passar inte med praliner och champagne, de passar med kaffe drucket ur små tunna koppar och flera sorters småkakor till som på ett riktigt femtiotalskafferep.
Tar mig igenom en del annat på väg mot nästa Lang...
RaderaTror jag inspirerades av alla drinkar etc som dracks i den här men jo, kaffe i spröd kopp går nog också bra :-)
För knappt ett år sedan läste jag min första Lang-titel. Sedan blev jag fast! Jag gillar verkligen hennes böcker. Håller just nu på med Rosor, kyssar och döden. Jag har faktiskt blivit rätt rejält chockerad/överraskad över vissa typer av mord och andra händelser i Marias böcker. Jag tänker att äta och dricka, då man läser kan vara lite riskabelt. Kan man verkligen njuta av det man inmundigar med tanke på att det förekommer en del förgiftningsfall i Marias böcker?! ;-)
SvaraRaderaJa, men oj vilken dragningskraft hon har! Men jo, jag kanske får se upp med vad jag äter o dricker :)
Radera