Mord i litterär miljö

Den senaste veckan har jag nog läst min kvot av deckare för resten av året... Jag avslutar påskhelgen med splitternya Minns mig som en ängel av Kristina Appelqvist. Det är mitt första möte med författaren och hennes första bok om litteraturvetaren Helena Waller, som sig bör utgår jag från att det kommer att komma en hel radda till. Deckaren utspelas i litterär och akademisk miljö vilket gjorde att jag utsåg den till ett av de verk jag ville läsa ur vårens utgivning. Vem blir inte nyfiken på en roman som rör sig i kretsen av Svenska Akademien?

Under ett möte med en stiftelse som ska utse en författare till mottagare av en stor summa pengar påträffas en av styrelsemedlemmarna, en specialist på Karen Blixen, död. Det är starten på en historia som tar flera vindlande vägar, och som också lite obeslutsamt följer flera olika personer mot lösningen. Helena är bara en av de som intresserar sig för händelserna. Hon är själv så insyltad att jag tänker hon kanske t o m är The Killer. 

Författaren sätter Skövde på kartan med sin roman, men eftersom jag aldrig varit där bildar gator och torg ändå en fiktiv miljö. När jag läser tänker jag att det är ungefär så här det skulle gå om jag gav mig på att skriva skönlitteratur - det skulle bli beskrivande och refererande. Visst har Appelqvist fått till en sådär lagom spännande historia men den är också platt, stum. Jag vet inte riktigt hur jag själv skulle agera och reagera om jag plötsligt befann mig i Helenas m fl situation men det är påfallande tydligt att de agerar som om de vore med i en deckare, vilket det ju i och för sig också är.

Trots invändningar - jag läste ut boken och den gav mig stor lust att snöa i på Karen Blixen. Ett lustigt sammanträffande i påskläsningen är att landshövdingar har varit inblandade på ett eller annat sätt. Senast i Palatsmordet.