Ola Billgren - en ny verklighet

När människor säger till mig att jag tydligen vet precis hur tingen ser ut i verkligheten underskattar de sig själva - det är snarare så att jag vet hur de skall se ut i bilden.

Så trevligt att en dag som denna packa ihop tidigt på kontoret och se Länsmuseets nya utställning med verk av Ola Billgren (1940-2001).

Curator Kristina Lindqvist håller en en timmes inspirerande visning där vi kommer  närmare de nästa 30 verken tillkomna under en kortare verksamhetsperiod 1962-1976 - en tid då Billgren överger ett mer abstrakt, modernistiskt måleri till förmån för ett mer verklighetsnära. Samtidigt lär vi oss hur Billgren brottats med själva verklighetsbegreppet.

Att man valt att inte greppa hela konstnärskapet tilltalar mig, på detta sätt uppstår något slags besökarens/betraktarens närstudium av en viss tid. Det är en tid präglad av det fotografiska och av Billgrens intresse för bland annat reklam och fransk och italiensk film. Följden för mig blir att jag vill slänga mig ut i "den nya vågen"...

Målningarna då? Här är flertalet interiörer från egentligen vanliga miljöer, men perspektiven är oväntade som bilder som beskurits på sitt mänskliga innehåll. Människor anas, är på väg ut ur bild - eller som sägs under visningen att händelsen är utanför bilden. När de är i bild ser de sällan in i bilden medan målningarna där de gör så blir extra laddade och starka.

Ljuset faller milt och varmt ibland, medan ibland där finns ett slags underliggande oro eller kanske ambivalens. Författarens närmiljö finns avporträtterad med fruar, vänner i respektive roller som yrkesmän etc. I vissa fall är detaljerna skulpturala, som t ex ett par fötter som vilar lättjefullt på ett bord. En stor målning är i sig själv en berättelse, om det vänskapliga, konstnärliga samtalet med motiv som åskådliggör det för vännerna gemensamma.

Något som jag efter genomgången ställer mig lite sval inför är museets jämförelse mellan Billgrens verklighetsbeskrivning och hur vi avbildar våra liv i sociala media. Det känns mest som ett försök att locka en yngre publik... Billgren talar av egen rätt och i sitt eget sammanhang med rörelser också bakåt i tiden. Hans förhållningssätt till "verkligheten" känns djupare och mer beständigt än det idag instagrammade etc. Han har tänker jag snarare gjort konst av det som är i utkanten, det som annars väljs bort. Medan det liv vi visar i sociala medier väl ofta är det tillrättalagt utvalda?

Efter den här koncentrerade perioden gick vidare och testade ännu nyare vägar. Men det finns mycket att upptäcka i den här konstvärlden och jag kommer säkert att gå tillbaka innan utställningen åker vidare i maj.

Varmt rekommenderar jag Gävlebor och andra att se Ola Billgren - En ny verklighet