Jag for till Paris med Thora Dardel

Liksom många andra flyr jag gärna i tanken till 20-talets Paris, för några veckor sedan var jag där med Thora Dardel (född Klinckowström) som ciceron.

Mycket levande och uppsluppet berättar Thora Dardel (1899-1995) i Jag for till Paris (1941) om sina unga år i ljusets stad. Hit söker hon sig för att studera konst men byter snart pensel till penna och blir så småningom författare. Det är en fröjd att ta del av Thora Dardels name-dropping och anekdotiska skildringar, inte helt olika de Ernest Hemingway delger i En fest för livet.  Här möter hon inte bara Nils Dardel som senare blir hennes make utan en hel drös av kulturpersonligheter och konstnärsvänner - Isadora Duncan, Sigrid Hjertén, Amedeo Modigliani, Evert Taube, Rolf de Maré, Jean Cocteau m fl m fl - en blandning av nordiska och kontinentala.

Dardels upptäckariver, hennes lust för det här livet i den här staden är så fint skildrade. Men hon berättar även om det som är tungt och trist; om vänner som lämnar livet för tidigt, om dottern hon och Nils får och tidvis är skild från.

Det är verkligen en njutning att genom boken göra Paris och Europa tillsammans med Thora Dardel, hon är en underhållande följeslagare. Jag läser, bläddrar tillbaka, googlar namn får en verkligt levande bild av en svunnen tid.