Hyresgästerna - mr & mrs Barber

Mitt första möte med Sarah Waters blev hennes senaste Hyresgästerna som jag ägnat veckan åt.

I tid och rum är det en komprimerad berättelse - året är 1922, platsen London. Det är efterkrigstid och många familjer har slagits sönder, söner och fäder har dött. Mrs Wray och hennes vuxna dotter Frances är ett par av de förlustdrabbade. För att få ekonomin att gå ihop hyr de ut delar av sitt hem till paret Barber, Lilian och Leonard. Att plötsligt dela hem, mötas i korridoren, i trappan, i tvättrummet, på gården, med två vilt främmande människor är nog en påfrestning för de flesta och för Wrays får de en större betydelse än så.

Jag tänker väldigt mycket på E M Forsters Howard's end, vilken även omslagsfliken hänvisar till, när jag läser. Också där finns en Leonard och som Lilian ser jag filmversionens Helena Bonham Carter framför mig, även om hon där inte är lika excentrisk som Waters figur.

Hur som helst. Att avslöja för mycket om hyresgästerna är att spoliera en del av nöjet för andra läsare. Men känslorna svallar rejält mellan sidorna i tegelstenen och vändningarna är flera om än mindre överraskande än jag trott. Waters är en skicklig berättare som precis som Forster har ett närvarande klassperspektiv även om det inte är i centrum. Hon är fin på att skapa miljöer, men nog är hon lite omständlig och upprepande? Det är många kryddor i grytan, fast alla kanske inte passar lika bra ihop eller tillför lika mycket till anrättningen. Men jo, jag är sugen på att läsa något annat av Waters. Tipsa mig gärna om vad!