"Vi är dansande djur. Så vackert det är att resa sig och gå ut och göra något."

Men en annan man jag också ett tag varit intresserad av att läsa hann före Thompson. På bussen hem från jobbet igår började jag läsa Kurt Vonneguts (1922-2007) självbiografiska noteringar, associationer, tankar En man utan land tillkommen när författaren är 84 år.

Vonnegut - en gång krigsfånge i Dresden, senare bejublad i bokform och New York-bo. Han visar sig skriva så bra att jag inte kan slita mig från texten, knappt när jag går runt på ICA, och definitivt inte när jag kommit hem och tagit plats i soffan. Det är USA-kritik, kritik mot vårt teknikfixerade samhälle, mot hur jorden förstörs, kommentarer om skrivande, om bibliotekens roll för det fria ordet - allt roligt, underfundigt och klokt formulerat.

Jag läser högt för maken, jag fnissar, viker hörn (fy, fy i låneboken) och försöker lägga ord på minnet.