Under helgen

har jag plöjt roman som vore jag i värsta slukaråldern. En förlorad värld av Evelyn Waugh är således utläst. Charles Ryder är den unge student som i Oxford möter Sebastian Flyte, med teddybjörn, och dras in i både hans destruktiva beteende och i hans familj på godset Brideshead. Att Charles är fascinerad av sin vän är inte att ta miste på, vilken sorts relation de har har också diskuterats. Sebastians förhållande till sin familj är långt ifrån okomplicerat, hans mor härskar på Brideshead och har sitt eget sätt att hantera sonens allt ökande alkoholintag. På godset skymtar också Julia, syster till Sebastian.

Charles och Sebastian skiljs åt. Åren går och handlingen kastar sig framåt. Charles, som nu är "arkitekturmålare" har befunnit sig två år borta från civilisationen för att måla. Han återförenas med sin fru, som nu introduceras för läsaren och det visar sig att han under sin bortavaro inte ens uppfattat att han fått en dotter eller vad den något år äldre sonen döpts till. Återföreningen utspelar sig på ett skepp där även Julia befinner sig - allt som händer där skildras mer eller mindre farsartat. Sebastians öde kommer alltmer i skymundan, han är inte längre berättelsens nav.

Mellan Charles och Julia växer känslorna men i romanen finns en återkommande konflikt som handlar om religionen, om katolicism kontra agnosticism. I den dekadenta överklassvärld som skildras finner den katolska tron en stor roll och har en vikt som gör den till ett hinder mellan människor och orsakar en hel del konfrontationer.

Detta är en så rik roman, svår att sätta rättvisa ord på och beskriva på ett bra sätt. Det är så många trådar som inte ryms i en summering av handlingen. Boken var också en lite annan än jag förväntade mig. Kanske trodde jag det skulle vara ännu mer fokus på just relationen mellan Sebastian och Charles. Att den skulle skildras med fler antydningar - kanske såg 40-talets läsare mer mellan raderna än vad jag som 00-talsläsare kan se? För mig som inte sett den populära tv-serien växer nyfikenheten kring vad man där lyft fram och vad filmen som nu haft premiär tagit fasta på. Det är, faktiskt, en värld och roman att låta sig förtrollas av.