Det är inte många sidor kvar nu av
Amerikahuset. Jag hade verkligen velat förlänga sovmorgonen lite lite till för att ta reda på hur det går. Det kryper i mig, det smyger i boken - det finns en lågmäld spänning av stora mått i Sven Olov Karlssons andra bok. Men nu får jag ge mig till tåls och vänta på upplösningen tills efter kvällspasset på bibblan och middagen med fästmannen. Det känns för övrigt finfint att äntligen ha hittat några riktigt bra böcker - som jag inte tvekat att avsluta.
Jag älskade verkligen Sven Olov Karlssons Italienaren, tyckte den var ett litet mästerverk. Jag drogs in i hans värld och ville verkligen inte lämna den. Står på kö på biblian för att få låna Amerikahuset.
SvaraRadera